Här har det varit dött kan man ju lugnt säga.. Inte ett inlägg sen september. Ursäkta! Tanken är nog att bloggen kommer att uppdateras lite nu och då. Det har bara varit en massa saker på gång och jag har inte riktigt hunnit med eller haft lust att skriva.
Först och främst, ingen dator som funkar. Att skriva blogg via paddan går men det är lite omständigt. Ska nog skaffa en nya dator nångång men det är en massa saker som jag tyvärr måste prioritera ekonomiskt före.. Men sen nångång.
Har varit mycket med jobbet också. Ibland känns det som jag bara jobbar och sover, i princip. Sen har det varit mycket på det personliga planet, bl.a. en mycket god vän som blivit allvarligt sjuk och det tar på både humöret och orken även om man inte varit inblandad sådär direkt varje dag. Det är jobbigt att vilja hjälpa till men inte kunna göra mer än bara finnas där. Igen en gång får man konstatera att livet tar man lite för givet och räknar inte med att något allvarligt kan hända fast man bara är lite på 20. Det får en att tänka till.
Om vi hoppar fram till det hästliga planet så har det hänt en hel del. Fick fixat nytt pass åt heppen och det visade sig att man hade en yngre häst än man trott. Ingenting med den hästen förvånar mig mera. Att man sen får höra via div omvägar att säljaren verkligen inte varit ärlig när hon sålt hästen är inte heller speciellt kul. Mer om det längre ner..
Jag och herr häst kom in i en rejäl svacka i december och strax före jul. Ridningen ville inte funka alls, jätteokoncentrerad häst som blev spänd och det gör ju mej spänd också. För att göra en lång historia lite kortare så slutade det med en häst som stod högt upp på bakbenen fler ggr under en träning med Sari. Det fick mig att tänka det med.. Man känner sig ganska hjälplös när man hänger där kring halsen och hoppas att man ska hinna hoppa av när hästen står på marken innan man trillar av istället. Så i början på januari fick Linus flytta till Stall NH för att vara på tillridning för Sari tills vidare.
Sari har ridit Linus aktivt nu i en månad, ganska exakt. Och hästen har blivit fin. Han trivs jättebra i Kållby i sitt lilla pojkgäng och det är så lyxigt att ha en manege att vara i. Man märker att han trivs bra med Sari på ryggen och han går framåt hela tiden. Traven har blivit riktigt fin och galoppen blir sakta men säkert bättre den också. Fast jag har tänkt och funderat en hel del den här tiden. Konstaterade att det bästa är nog att jag säljer Linus och sen börjar söka efter en lättare häst som inte är lika känslig. Jag kan tyvärr inte själv hålla honom på den nivån som han behöver just nu, jag är inte tillräckligt duktig. Så småningom kommer vi att börja annonsera ut honom och hoppas vi hittar rätt person som vill ha en trevlig häst.
Som sagt så har det kommit fram att det här inte är nånting nytt som han börjat med. Det visste de som sålde honom, men de tyckte tydligen att det behöver man inte berätta för nån som rent ut sagt säger att man ska ha en lugn, snäll och trygg häst. Nej, här har människan rakt ut sagt senare att det är en svår häst. Tack för den du.. Å andra sidan har jag lärt mig mycket som man får ta med sig till nästa gång. Hästen har iallafall fått det bättre än han haft det tidigare och jag är jättenoga med vart han hamnar sen. Men man blir så besviken på oärliga personer. Men man vet ju åtminstone från vem man inte ska köpa några hästar, den människan tycks ju kunna sälja vad som helst och säga precis vad som helst även om man själv är ärlig med vad man ska ha.
Fortsättning följer..
