Numera hästägare då!

Kolumbas, aka Linus

Sen i fredags är jag hästägare. Tänk det! När det väl händer så händer det snabbt..

Hur som helst, 19 april for vi till Seinäjoki och kolla häst. Tanken var att vi skulle och titta på ett korsningssto, men när vi satt i bilen och var halvvägs fick jag ett meddelande om att den hästen förstås blivit såld kvällen före. Sådär lagom surt, men eftersom vi redan var på väg då så tyckte vi att vi lika bra kan fara och kolla vad de har för andra hästar där.

Efter lite prat så fick jag se och provrida en brun valack som de kallade för Linor. Påminde mej lite om Closseau vid Umeå-stallet. Ryktade och fick sen provrida både i manegen, ute på plan och en kort sväng längs en väg. Han kändes helt okej att rida och alla som var med tyckte att det gick bra. På väg hem i bilen så började vi prata och kom fram till att han nog skulle kunna vara en bra häst åt mej. Ringde tillbaka till stallet och sa att jag nog var intresserad av att köpa. Sagt och gjort hux flux blev det bestämt då..

Hade nog lite ångest speciellt dagen efter vad jag nu hittat på, vad ska jag med en egen häst till osv. Jag blir alltid sådär när det är nånting större som jag måste bestämma, jag bara snurrar in mig i tankar över vad som kan gå fel istället för att försöka se det som är bra. På fredag kväll kl 9 kom herr häst till Staraby, väldigt odramatiskt. Han tog det lugnt från början och tycks ha den inställningen till livet rent i allmänhet.

Vad kan jag berätta om honom då? Han heter Kolumbas, men fick heta Linus istället. Linor tycker jag inte låter bra hur man än försöker uttala det.. Han är född 2008 i Litauen men importerades till Finland via Estland för sisådär 1 ½ år sen. Cirkus 165 cm i mankhöjd. Lugn och snäll överlag, kan vara lite sur och sparka när man borstar runt vänster bakben har jag märkt.

Har inte hunnit göra så mycket med honom ännu. Vi har inspekterat omgivningarna litegrann och det har gått helt bra. Ingen wow-faktor ännu över hela hästen ännu, vi måste bli bättre bekanta med varandra först. Ska väl tro att det kommer så småningom.

Uppdatering på hästläget

En småtrött Menta

Här har det varit lite dött den senaste tiden. Sådär för övrigt ganska händelserikt på hästläget. Har inte bara orkat sätta mig ner och skriva, min dator är inte den snabbaste så den startar jag inte upp bara för nån kort stund!

För nästan två veckor sen var det spännande. Jag och Lena var ute på en jätteskön tur i terräng med hästarna, solen sken och det var härligt vårväder. Menta var så nöjd att få komma ut och Janne följde snällt med på promenad. Det gick hur bra som helst tills vi nästan hunnit tillbaka till stallet. Då kom Hemgårds unghäst Lukas springande i full fart med kärran på släp, han hade blivit skrämd av en cyklist som kommit förbi honom för snabbt. Jag hann hoppa av Menta, tänka "ska jag hålla i eller släppa", konstaterade att jag släpper och Janne & Menta galopperar iväg i full fräs bort från stallet.. Efter en liten stund dök ägaren till Lukas upp, men innan hon hunnit få av honom den sneda kärran och selen hade han trampat för nära diket och föll ner dit. Tur att vi var flera stycken där, vi fick skära av selen och sen kom han nog upp ur diket helt på egen hand. Sen fick jag och Lena hoppa i bilen och se vart Janne och Menta for. Vi följde spåren men innan vi hunnit så långt så kommer båda hästarna gående på vägen påväg hemåt. Väl tillbaka i stallet så hade vi två genomsvettiga hästar, Janne hade klarat sig med ett avtrampat grimskaft men Menta var istället blockhalt på höger bak.. Suck och stön. Som tur var hade hon bara sträckt sig och efter en koll med veterinären, lite värkmedicin och vila så är hon nog i skick nu. Tur i oturen ändå!

Förra veckan var jag och Bina iväg på roadtrip igen och hämtade hem hennes nya shettis. Det är ett fuxsto född 2012, hon heter Canikas Goldie men kallas för Vekara. Vi prickade in en dag med snöslask så det var inte så roligt att köra med släp då. Lastningen och hemresan gick jättebra, Vekara stod som ett ljus hela vägen hem och vi ska tro att hon ska trivas i Lepplax!

Nu under påskveckan har jag provat på att tömköra Janne, det gick helt okej även om han nog var lite fundersam över vad jag och Lena riktigt sysslade med.. Vi har tänkt fara ut längs vägen med honom nästa gång och se hur det går. Förhoppningsvis kan vi lägga kärran efter honom så småningom! Igår och idag har jag varit hästskötare åt Starabyhästarna så länge Lena och co. är borta. Igår var Lola med och hälsade på hästarna, så vi passade på att fota lite bilder på Menta när vi ändå gick ut och gå med henne en liten bit.

Imorgon blir det igen en roadtrip, en häst ska kollas så vi får se hur det går. Jag har absolut noll förväntningar, det är bäst så. Vi ska hoppas att det är en vettig häst.