Studiebesök - Passage i Skellefteå 14/4

Jag och min nya kompis, ardennern Boston

Igår fick jag och ett par andra vara på studiebesök till Passage i Skellefteå. Nån nytta ska man väl göra av att man åker fram och tillbaka dit varenda vardag.. De använder sig av hästar i terapi för personer med någon typ av psykisk ohälsa - precis det ämne som jag skrev examensarbete om! Det gjorde det hela lite mer intressant, när man hade koll på hur en sån verksamhet kan gå till rent teoretiskt - nu fick man ju se det hela "på riktigt" om man säger det så!

Passage äger 2 st hästar, de tycker att det fungerar bäst så att de har egna hästar att jobba med än att hyra in sig på t.ex. någon ridskola och använda deras hästar. De två hästarna som Passage äger är två valacker, irish coben Oboy och ardennern Boston. Det är viktigt att de hästar som ska användas i Passages verksamhet är lugna, stabila, mentalt starka (de ska kunna klara av att vistas med människor som är rädda, stressade eller liknande utan att bli stressade själva), viktbärande, vara duktiga på att läsa av kroppsspråk och kunna fungera som lösdriftshästar.

När vi kom till gården där Passage hyr in sina hästar och har sin verksamhet, fick vi först en teoretisk genomgång av Marica, som är en av de som arbetar vid Passage. Vi fick veta lite vad det är för typ av verksamhet, vad de gör, hur går det till när de jobbar med sina klienter och en lite snabb genomgång av hästens kroppsspråk - alla som var med var inte så hästvana. Man behöver inte ha hästvana, eller ens vara hästintresserad för att få komma till Passage. Hästen används som ett verktyg för att personerna ska jobba med sig själva. Med hästarna tränar man praktiska övningar, med mycket betoning på kroppsspråk och vikten av det. Men hästarna i sig kan vara en motivation för personerna att komma, och få dem att vilja bryta beteendet. Det finns så många olika övningar som kan göras med hästarna och det går att anpassa efter deltagarnas vilja och behov.

Sen gick vi ut i stallet för att träffa hästarna och få se lite praktiska övningar med dem. Marica visade lite basic-grejer hur man kan använda kroppsspråket för att få hästen att gå, svänga, sakta eller öka fart, komma till en eller gå iväg. Mycket handlade om att både människa och häst behöver få ha sitt personliga utrymme - det är baserat på NH-tänket och fungerade jättebra i det här sammanhanget tyckte jag.

Oboy och Boston slappar

Efter det gick vi över till några små övningar i grupp. Den första gick ut på att få hästen runt en liten "bana" (slalom, hinder, gå under prasselband, stå still inne i en triangel av bommar på marken), utan att röra hästen. Här handlade det om att kunna bestämma vem som gör vad, vem styr hästen åt vilket håll, vem "gasar på" och vem bromsar den. Samtidigt måste man kunna känna av varandra och anpassa sig efter vad som händer och hur hästen reagerar. Kan man inte kommunicera med varandra så blir den här övningen till ingenting. Det här fick vi prova med båda hästarna och ha olika roller. Riktigt kul, men knepigt om man inte är hästvan kan jag säga. Jag fick i min tur försöka hålla tillbaka lite för att inte styra för mycket. Bra träning det också!

Sen prövade vi en annan övning som man kan kalla för kroppskännedom/kroppsscanning. Den går ut på att man börjar med att stå på marken, blundar och känn efter - hur känns det i kroppen? Hur står man? Hur andas man? Är man spänd någonstans i kroppen? Efter det sitter man upp på hästen en stund, bara sitter och "åker med" under tiden nån annan leder hästen. Det viktiga är att koncentrera sig på en sak i taget. Hitta hästens takt, känna hur den rör sig, blunda och fokusera på andningen är några exempel. Sen hoppar man av hästen och gör om övningen på marken. Känns kroppen annorlunda på något sätt? Jag blev mycket mer avslappnad efteråt, stod stadigare, andades lugnare och djupare som några exempel. Man satt så stadigt på Bostons breda, sköna rygg! :)

Kroppskännedomsövning

Det här är bara några fjuttiga exempel på vad man kan göra. Vi hann inte med mera även om vi var där längre än vi tänkt. Jag kan ju vara i stallet hur länge som helst utan problem. Det var ett riktigt bra besök, det rekommenderas verkligen om man har möjlighet! :) Vi fick jättebra bemötande och de tar gärna emot studiebesök. Hästarna var supersnälla och härliga. Dessutom fick jag en bok som de har skrivit om sin verksamhet, den går att få tag i via Adlibris till exempel..

Som en liten slutparentes kan jag meddela att examensarbetet nu är godkänt! Hipp hurra! :)